guds barn


Tro det eller ej, men så flitig och noggran som jag har blivit så är jag nog ett gudsbarn.
Eller egentligen nej? jag är mammas och pappas barn.
Barn.... Vad konstigt det låter. Jag är ett barn som ska bli mamma. Jag är ett barn som ska få barn. Nej jag är en vuxen kicka som ska bli ännu mer vuxen. Men det barnsliga som finns i mig lämnar mig aldrig. Det finns där inne och det kommer fram när jag rotar efter det. När jag känner för att koppla av och vara apa då blir jag barn. Barn är bäst. Barn är kul.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0